För dig som hellre skriver ut den här sidan för
att lättare kunna läsa den finns den som pdf-fil.
Klicka här för att hämta dokumentet i pdf!

IT och produktivitet

Det har historiskt varit svårt att visa att informationsteknologi har en produktivitetshöjande effekt. Detta faktum är känt sedan länge - förhållandet brukar kallas "IT-paradoxen" eller "produktivitetsparadoxen". En mängd studier i vilka man har försökt mäta den produktivitetshöjande effekten hos IT-investeringar har givit resultat som i bästa fall kan sägas vara "inconclusive" (se exempelvis MIT-professorn Erik Brynjolfssons artikel "The Productivity Paradox of Information Technology: Review and Assessment" i Communications of the ACM, Dec 1993). I vissa fall har man till och med funnit en negativ korrelation, som exempelvis i en studie av Roach 1991. Brynjolfsson antyder fyra tänkbara förklaringar:

    De problem som den i början av 1990-talet omsusade "Business Process Reengineering" sedermera visade sig skapa kan ses som ytterligare underlag för misstron mot stora doser IT som dunderkur. En av idéerna bakom BPR var ju att låta möjligheterna att uttnyttja informationsteknologi styra mycket av omstruktureringsarbetet. I efterhand visade det sig att två tredjedelar av de genomförda satsningarna inte gav något positivt resultat (se tidigare krönika på AmbiNova:s webplats: http://www.ambinova.se/kronika/bprqm.shtml).

Men: de senaste årens produktivitetshöjning i svenskt näringsliv - i återhämtningen efter den stora börsnedgången - har åtminstone fått författaren till denna krönika att fundera. Det kanske är så att svenska företag (och möjligen även offentlig förvaltning) nu skördar frukterna av tidigare IT-satsningar? (se exempelvis AmbiNova:s nyhetsbrev från februari 2004). Många miljarder har de senaste fem åren plöjts ned i integrerade affärssystem, EDI och annan IT-baserad teknik, vilket gjort att man ansett sig kunna dra ned på personalstyrkan. Det överallt förekommande "Office-paketet" kanske dessutom gjort oss kontorsknegare mer produktiva eller i alla fall gett oss möjligheten att producera ännu mer papper ("det papperslösa kontoret" är förstås till stor del en myt). Det gör kanske också att vi kan producera mer nyttigheter totalt sett.

    Det som pågått under ett antal år har kanske varit en "lågintensiv BPR" som till sist givit resultat?

Men ack! Det fortsätter komma rapporter om misslyckade IT-satsningar, som exempelvis det sanslösa slöseriet på programvara för "Customer Relationship Management" i USA: 42 % av de licenser för CRM-program som köptes under 2002 utnyttjades inte över huvud taget, licenser som motsvarade ett värde av närmare 10 miljarder SEK(!). Beslutsfattarna i många av de företag som köpt licenser hade inte gjort klart för sig vad programvaran egentligen var avsedd för eller klarade av (se nyhetsbrevsförfattarens debattartikel i Kvalitetsmagasinet 1/2004).

    Ett typexempel från Sverige: ett tjänsteföretag verksamt i Stockholm satsade för ett par år sedan resurser på att bygga upp en databas för medarbetarnas kompetenser. Tanken var att man skulle använda den i samband med att man fick in offertförfrågningar rörande större projekt. Med hjälp av databasens information om vem som kunde vad skulle man snabbt kunna sätta ihop ett tänkbart projektteam och sedan offerera. Systemet blev inte använt: arbetsplatsen var inte så stor, de flesta kände redan varandra och det var enklare att gå runt i lokalerna och höra sig för än att använda databasen.

    I dagarna (slutet av november 2005) har just presenterats en undersökning genomförd av Exido/IT-Barometern på uppdrag av Projektplatsen (se http://www.projektplatsen.se/press_arkiv/20051128.html). IT-cheferna i 1 840 företag, kommuner och myndigheter har intervjuats om hur nöjda man är med genomförda IT-projekt under året. Kundnöjdheten har uppskattats utifrån pris, kompetens, teknologi, tid samt utlovad funktion. 20 miljarder har svenska privata och offentliga verksamheter lagt ned på IT-projekt det senaste året. IT-cheferna anger 72 % av dessa som misslyckade, vilket är ungefär samma misslyckandefrekvens som för 90-talets satsningar på BPR och andra stora omstruktureringsprojekt. För den privata sektorn är siffran 82 %, för statliga myndigheter glädjande nog endast 58 %....

I  Sverige blir den arbetsrelaterade ohälsan ett allt besvärligare problem och den svårbemästrade arbetslösheten gör att de som har arbete blir allt räddare att bli av med det. Pressen på de anställda har ökat.

    I en debattartikel i Dagens Nyheter 6 december redovisar LO:s andra vice ordförande Ulla Lindqvist och två av LO:s förbundsordföranden en ny rapport betitlad "Arbetsmiljö 1991-2003 - Klass och kön". Rapporten är baserad på en enkät med 40 frågor som besvarats av 38 870 personer. Rapporten konkluderar bland annat att kraven i arbetslivet ökat för i stort sett alla grupper på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetstagarnas inflytande minskat. Speciellt märkbart har detta varit för kvinnorna. Arbetet har blivit tyngre med färre möjligheter till paus. Andelen som anger att deras arbete är enformigt ökade under den studerade perioden.

    Exido/IT-Barometerns studie är baserad på IT-systembeställarnas subjektiva intryck. Skälet till det dåliga resultatet kan ju exempelvis vara beställarnas överdrivna förväntningar. Risken är dock stor att inriktningen av projekten varit felaktig. Det som gjorde att 1990-talets satsningar på BPR misslyckades i så hög grad var att de flesta företag arbetade med internfokus och med huvudsyftet att minska personalkostnaderna. Men i stället för förbättringar fick man resursförstöring. Det hade varit bättre att satsa på att förbättra affärs- och arbetsprocesserna till ökad service och ökad kundnytta och på det sättet förbättra konkurrenskraften - man skulle ha arbetat med externfokus.

    Den rätta frågan att ställa sig inför en tänkbar massiv introduktion av IT-hjälpmedel är förstås "Vad skulle det betyda om alla anställda får tillgång till all relevant information i företaget i samma ögonblick informationen uppstår och hur skulle vi kunna använda det förhållandet för att förbättra kundservicen - och därmed organisationens resultat?" (det betyder förstås inte att alla sedan ska ha tillgång till precis ALL information...). Fel fråga att ställa sig är vilka arbetsuppgifter som kan rationaliseras bort genom att man låter kunden i allt högre grad serva sig själv - vem har i längden någon nytta av det?

    OK, BPR blev mest använt i USA, men även i svenska företag lever mycket av andan kvar från decennierna närmast efter andra världskriget då kostnadsjakt var det viktigaste och intäktssidan betraktades som given. Arbetsgivarna förutsätter att IT-investeringarna kommer att ge det resultat man hoppas på och "cashar in" IT-satsningarna för tidigt genom att göra sig av med personal utan att förstå konsekvenserna. Satsningarna blir en Döbelns medicin. Resultatet blir i bästa fall en kortsiktig "produktivitetsökning" som endast hör samman med att kvarvarande personal utsätts för ett högre tryck. På längre sikt får man istället höga sjuktal och minskad produktivitet i ekonomin som helhet.

I  informationsteknologin finns potentialen till verkliga förbättringar, men det gäller att bruka tekniken, inte missbruka den....